Välja rätt längdskidutrustning

Vilka längdskidor ska jag välja?
Vilka längdpjäxor passar min fot?
Här hittar du svaret på de frågorna och många fler.
Köpa längdskidor - vad ska man tänka på ?

Här hittar du allt du behöver veta för att köpa rätt längdskidor.

Vi har hållit på med längdskidor sedan 1940-talet. Så vi hjälper dig att hitta rätt bland alla modeller som finns.

När du köper längdskidor är det viktigt att de är anpassade efter din längd, vikt och åkteknik. Du ska också bestämma dig för om du vill ha vallningsbara eller vallningsfria längdskidor. De sista åren har det blivit väldigt populärt med vallningsfria skidor och cirka 50% av de skidor vi säljer idag är vallningsfria.

Skidans egenskaper
Det som styr skidans egenskaper är skidan uppbyggnad och de material som tillverkaren har valt, vilket belag den har och skidans innandöme.

Skidans längd
Längden på skidan styrs av din kroppslängd och av din åkteknik. Bland killar är det idag vanligast med skidor som är ca 200 - 210 cm långa. Tjejer brukar välja kortare skidor 180 - 197 cm men då måste man vara vaksam på att de fortfarande har bärande spann.

Skidans spann
Det absolut viktigaste när du köper ett par skidor är att få rätt spann. Spannet är den zon under skidan där man lägger på fästvalla för att du skall få ett grepp på snön och kunna skjuta ifrån med skidan. Får du ett par skidor med ett spann som är för hårt kommer du inte att få fäste utan du får då bakhalt. Dvs skidan släpper från snön när du skall trycka ned skidan och skjuta ifrån. Får du ett par skidor med ett spann som är för mjukt så kommer fästvallan att ta i snön och du får dåligt glid. Successivt så kommer fästvallan att slitas bort och då får du dessutom dåligt fäste. Även en vallningsfri skida har ett spann och för att du ska få både fäste och glid så behöver du få en skida ordentligt utprovad. 

Välj skida efter åkteknik
Men - lika avgörande är din åkteknik. En skidåkare med god teknik kan ha ett hårdare spann en vad en nybörjare kan ha, så det är inte enbart din vikt som är avgörande när du ska välja skidor. Både elitåkare som nybörjare kan åka på ett par tävlingsskidor, dock är tävlingsskidorna lite känsligare om du exempelvis skulle trilla än vad ett par motionärsskidor är. Vid tillverkningen av tävlingsskidan vill man skapa extremt låg vikt i kombination med åkkänsla. På motionärsskidan prioriterar man inte vikten på samma sätt.

Stenslipning
När skidorna är nya är stenslipning att rekommendera. Skidans belag öppnas upp genom stenslipningen och belaget kan lättare suga åt sig paraffinet (glidvallan). Dessutom så planas belaget ut och får en struktur i sig. Strukturen kommer att göra att skidorna glider bättre i snön då en struktur minskar friktionen mot underlaget.
Spannmätning hos oss
Varje höst när vi får in nya skidor till oss startar vår kvalitetskontroll för att säkerställa att de skidor som finns i vårt sortiment håller högsta kvalité. Vi har tre digitala mätare som vi kontrollerar skidans fäst- och glidzoner i. Håller inte skidorna de krav vi ställer på ett par bra skidor så skickar vi tillbaka dem till vår leverantör för utbyte. Varje år returnerar vi cirka 15% av de skidor som kommer till oss.
Vill du kolla dina befintliga skidor på det "gamla sättet":
Ställ dig på skidorna, väg in skidans balanspunkt (då skidan vilar lodrätt samtidigt som du balanserar den på ett finger), foten skall vara placerad bakom skidans balanspunkt. Fördela vikten jämnt mellan bägge skidorna. Sedan för man in ett papper eller ett tunt metallblad (bladmått) under skidan. Idealt skall pappret/metallbladet kunna föras till hälen och ca 30-40 cm framför tårna (hur långt beror på skidans längd). Ytan mellan dessa två punkter är fästvallazonen. Ställ dig nu med hela tyngden på ena skida. För in ett papper eller ett tunt metallblad (bladmått, 0,20 kallföre, 0,30 nollgradesföre, 0,40 klister) under skidan. Idealt skall pappret/metallbladet kunna föras från hälen och ca 30 cm fram. Ytan mellan dessa två punkter är den del av fästvallazonen där du lägger på fästvallan. Ställ dig till sist på tå. Nu skall hela skidan ta i underlaget (papperet/bladmåttet ska sitta fast). Du har nu en skida med ett optimalt spann efter din längd och vikt.

På ett par vallningsfria skidor gör du på ungefär samma sätt men du använder dig av ett bladmått som har måttet 0,4 när du kollar att fällen/skindelen går fritt samtidigt som du står jämnt på skidorna. När du ska kolla så att du får fäste på skidorna använder du dig av ett bladmått med måttet 0,2 och fördelar tyngden på ena benet, och i samband med det ska bladmåttet sitta fast om du är nybörjare och har du bättre teknik ska det sitta fast när all tyngd är fördelad på ena benet. 


Köpa skidor på internet hos Lindells Sport
Att välja rätt skidor hos Lindells Sport är lätt. I samband med köpet beskriver du din åkteknik samt anger längd och vikt i angiven ruta, så väljer vi ut rätt skidlängd åt dig. Ange också om du vill ha ett par allroundskidor (funkar på både kallföre, nollföre och klister), eller rena kallföres eller klisterskidor.

Vill du hellre ha ett par vallningsfria skidor så behöver vi också veta hur din skidteknik är så att de blir rätt för dina förutsättningar.

OBS!!! Om du själv har valt skidlängd är det självklart den skidlängden du får. Om vi tycker att längden verkar märklig kontaktar vi dig innan vi testar ut skidorna.

Fem tips för att välja rätt skidor:

1. Är du kille eller tjej?
Fler och fler av våra leverantörer tillverkar tjejskidor i kortare längder men med bibehållen bärande spannkurva som ger rätt respons. Du får både fäste och maximalt glid, trots att skidan är relativt kort. 

2. Välj ut ditt skidpar
För att göra det enkelt för dig att välja rätt skida har vi klassificerat våra skidor i 3 grupper, BRA, BÄTTRE BÄST. 

BRA = Skidor som är perfekta för lättare motionsåkning. Detta är de självklara skidorna för dig som skall börja din skidkarriär.

BÄTTRE = Fjolårets tävlingsskidor och avancerade motionsskidor som passar för såväl träning som tävling.

BÄST = En avancerad tävlingsskida för dig som åker eller kämpar för att åka på Elitnivå. 

BÄST++= De skidor du ser på världscupen eller i täten på exempelvis Vasaloppet.

3. Hur åker du skidor?
Alla skidåkare åker på olika sätt. Därför finns alla skidor med olika spannkurvor. För att du skall få en skida som passar bra för dig vill vi gärna att du beskriver din skidåkning utifrån vår klassificering:

Nybörjare = Jag skall just påbörja min skidkarriär.

Motionsåkare = Jag åker lättare motionsturer och kortare tävlingar. 

Träningsnarkoman = Jag tränar och tävlar regelbundet.

Elitåkare = Jag siktar på pallplaceringar och tränar hårt.

4. Hur lång är du?
Din åkteknik och kroppslängd i kombination med din vikt avgör hur styv och hur lång skida du behöver ha för att skidans spann skall passa dig perfekt.

5. Hur mycket väger du?
Din åkteknik och vikt i kombination med din längd avgör hur styv och hur lång skida du behöver ha för att skidans spann skall passa dig perfekt.

Alla våra vallningsbara längdskidor levereras med tre olika uppmärkta vallazoner (hård /1/ och mjuk burkvalla /2/ samt klister /3/) utifrån din längd, viktangivelse och hur du beskrivit din åkteknik. Om du inte beställt ett par skidor som du ska ha för kallföre eller klister, då märker vi upp en vallazon på dem.

Längdpjäxor
Vad styr valet av längdpjäxor?

Valet av längdpjäxa är högst individuellt och det finns förmodligen nästan lika många valmöjligheter som det finns fötter. 

Skate eller klassiskt? 
Det är ganska enkelt, ska du åka klassisk skidåkning så väljer du ett par klassiska pjäxor, för skate väljer du ett par skate. Men vill du bara ha ett par pjäxorså finns det kombipjäxor från flera märken att välja  att åka med. Vad du ska tänka på är att en kombipjäxa har en styvare sula än en klassisk pjäxa och en mjukare än en skatepjäxa. Så det är en kompromiss.

Salomonsystemet, Rottefellasystemet, Prolink eller Turnamic? 
Det finns idag många olika system av bindningar på marknaden. Det norska Rottefella och det franska Salomon. De säljer sina bindningssystem på licens till skotillverkarna. Atomic, One Way och Salomon använder sig av Salomonsystemet och Alpina och Madshus använder sig av Rottefellas bindningssystem. Fischer och Rossignol sig av Turnamic systemet som är kompatibelt med Rottefella, det inebär att du kan köpa ett par Fischerpjäxor och åka med en Rottefellabindning, eller köpa ett par Alpinapjäxor och ha en Turnamicbindning. Salomon tillverkar även pjäxor och bindningar som är kompatibla med Rottefella. De har då en sulmodell som heter då Prolink. Köper du ett par Salomonpjäxor med Prolinksula kan du använda dig av Rottefellas flyttbara bindningar.

Bred eller smal fot?
Viktigt att tänka på är att längdskor är små i storlekarna, därför behöver du välja skor som är minst en storlek större än vad du har i vanliga skor. Tänk dessutom på att fötterna svullnar när du åker skidor, mycket blod samlas i fötterna när de aktiveras under skidåkningen. 
Vill du åka på Salomonsystemet så väljer du Salomons skor om du har normalbredd på dina fötter eller om dina fötter är lite smalare. Atomics skor är anpassade för dig som har lite bredare fötter. Om du vill åka på Rottefellasystemet väljer du Alpina om du har bredare fötter och Madshus om du har normalbredd eller om dina fötter är lite smalare. (Alpina tillverkar förövrigt marknadens bredaste skor.)

STAVAR
Vad styr valet av längdstavar?

Valet av stav är högst individuellt, din längd, åkteknik, vad och vart någonstans du skall åka är några av de faktorer som styr valet av stav. En bra stav skall vara vridstyv, lätt, stark och ha en bra pendel. 

Skate eller klassiskt
Man väljer oftast samma modell på stav för skate och klassiskt, den stora skillnaden är att skatestaven är längre än den klassiska.

Stavarnas längd
Att ha rätt längd på stavarna är ett måste. Annars får du inte ett effektivt utnyttjande av staven vilket kraftigt påverkar hela din åkteknik. När vi anger stavlängd i vår butik så menar vi hela stavens längd, från toppen av staven till nedre delen av spetsen, (inte från stavremsinfästningen). Norska Swix mäter sina stavar lite annorlunda, (med Swix TCS handtag är deras stavlängd kortare än övriga tilverkares då deras konstruktion på handtaget är annorlunda, en 160 cm stav är eempelvis 157,5 cm lång från nedre delen av spetsen till toppen på handtaget).
När internationella skidförbundet anger den maximala längd som du får ha på stavarna räknar de längden till infästningen av stavremmen i handtaget. Rätt längd på stavarna får du genom att multiplicera din kroppslängd med 0.83 cm vid klassisk åkning och 0.90 cm vid skate. Du ska då ha pjäxorna på dig och längden ska mätas till infästningen av stavremmen ( detta enligt Internationella Skidförbundets regler vid tävlingar). 

Materialval i stavar
Stavar tillverkas idag i tre olika material:
Glasfiber - Staven får en dålig pendel och saknar vridstyvhet. Oftast lämplig för barn och möjligen för dagsturer.
Aluminium - Det slagtåligaste materialet men försvinner alltmer från marknaden då de är tunga och har dålig pendel.
Kolfiber/Carbon - Olika kolfiberblandningar ger olika egenskaper. Ju högre andel kolfiber, desto högre vridstyvhet och desto bättre pendel. Om du siktar på att åka Vasaloppet bör du ha minst 70% kolfiber i din stav.

Stavarnas vikt
Vid tävlingar och framförallt vid långa lopp är stavens vikt av extra betydelse. Stor "hävstångseffekt" genom för mycket tyngd i staven skapar onödig trötthet. Den lättaste världscupsstaven idag väger ca 54 gram per meter!
Desto styvare och lättare stav, desto bättre fart får du vid varje frånskjut med staven.

Trugor
På de bästa stavarna sitter det ofta väldigt små trugor på vid köpet, ofta är de för små för att det ska bli bra åkning på spåret du har därhemma. Staven sjunker ner i snön, de passar bättre på en världscuptävling där spåren är hårdpistade. Du kan då köpa till en lite större truga och komma ifrån det problemet. Det kommer även dagar med ymnigt snöfall och då finns det speciella lössnötrugor att köpa till.

Handtag och remmar
I princip alla längdstavar för vuxna har idag ett kork- eller thermoplasthandtag, med ett sådant blir det både varmare och skönare att hålla i staven när du åker. Kontrollremmarna på stavar har utvecklats enormt mycket de senaste åren, man kan säga att en bra kontrollrem sitter som "handen i handsken". De flesta kontrollremmar har olika storlek att välja på, som standard sitter det oftast medium eller largerem på staven.